Bankgirot och Europa

Sverige är en del av Europa och som medlem i EU påverkas vi av vilka initiativ som drivs där. Bankgirot som Sveriges enda clearinghus för massbetalningar måste ständigt följa dessa initiativ och säkra att den svenska betalningsmarknaden ligger i täten avseende utveckling och konkurrenskraft.

EU harmoniserar inom bank och finans

Sedan många år arbetar man inom EU med att harmonisera EU-ländernas lagstiftning på bank- och finansområdet. Inte minst gäller detta betalningar. Att kunna flytta medel och genomföra betalningar över gränserna inom Europa har varit ett tydligt fokus för EU då detta underlättar den rörlighet av arbetskraft och kapital som är en av grundpelarna i EU.

Enhetlig betalningsstruktur för en starkare europeisk integration

Redan 1990 föddes tankarna inom Europa att stärka den europeiska integrationen och Europas konkurrenskraft internationellt genom en enhetlig betalningsstruktur för massbetalningar i euro. Lokala betaltjänster i euro ska ersättas med standardiserade regelverk för betalningar vilket förväntas ge bättre service, mer effektiva produkter och billigare alternativ för betalningar.

Det initiativ som startades för att främja detta benämns SEPA, Single Euro Payments Area. EU-kommissionen är den politiskt drivande kraften i SEPA. Historiskt startade tankarna på SEPA redan år 1990 genom EU-kommissionens rapport ”Making Payments in the Internal Market”, vilken beskrev visionen om en enhetlig betalningsmarknad.

Bankgirot har effektiviserat hanteringen av betalningar

Den svenska massbetalningsmarknaden har präglats av en hög effektivitet och tekniska innovationer. I takt med att betalningar har blivit alltmer komplexa har också den svenska betalningsinfrastrukturen utvecklats. Idag står så kallade massbetalningar beloppsmässigt sammantaget för den största andelen av de betalningar som genomförs i Sverige.

Under drygt 50 år har Bankgirot spelat en avgörande roll på marknaden genom att effektivisera hanteringen av betalningar. I stället för att aktörerna på marknaden utväxlar betalningsinformation sinsemellan hanteras denna centralt av Bankgirot vilket möjliggör en långtgående specialisering och standardisering som ger stordriftsfördelar, samdriftsfördelar och nätverkseffekter. Även om den i dag befintliga betalningsinfrastrukturen är effektiv finns en rad förändringar och drivkrafter som föranlett Bankgirot att initiera ett omfattande arbete för att kunna utforma Bankgirots framtida betalningsinfrastruktur där SEPA och de förändringar som sker i Europa är starkt bidragande faktorer.

Ökad konkurrens och ökat kostnadsfokus

Parallellt med efterfrågeutvecklingen på betalmarknaden sker en harmonisering av betalningar inom Europa drivet av EU-regelverken Single Euro Payments Area (SEPA) och Payment Services Directive (PSD) samt den internationella standarden ISO 20022. Denna harmonisering kommer i det korta perspektivet att leda till en trolig konsolidering av clearinghus i Europa och en framväxt av paneuropeiska betalningserbjudanden. Idag har flera clearinghus en kommersiell affärsmodell med en expansiv tillväxtstrategi. Konsolideringen leder till ökad konkurrens och ökat kostnadsfokus vilket driver Bankgirots förändringsbehov och framtida lösningar för betalningar för att fortsatt vara ett konkurrenskraftigt clearinghus.

För att säkra att Bankgirot ligger i täten av denna utveckling deltar Bankgirot i flera forum på den europeiska arenan, bl a som en av grundarna av EACHA, European Clearinghouses Association, vars huvudsyfte är att främja SEPA:s imlementation och framgång inom Europa.

Våra kunders behov förändras

Deltagarnas behov har också förändrats under de senaste åren. Deras kunders verksamhet har blivit allt mer internationell vilket gjort att deltagarna i många fall följt med sina kunder och etablerat sig i allt fler länder utanför Sveriges gränser. Genom den internationella utvecklingen har floran av olika plattformar och processer ökat.

För att kunna effektivisera verksamheten måste en standardisering genomföras för att dels kunna erbjuda mer homogena lösningar men också för att kunna sänka kostnaderna. Här handlar det inte bara om att sänka deltagarnas externa kostnader för både nationella och gränsöverskridande betalningar utan även de interna kostnaderna för deltagarna.

Slutligen har det under de senaste åren blivit allt tydligare att deltagarna önskar att slutkunderna möter deltagarnas egna gränssnitt och att bankerna i allt högre utsträckning paketerar betalningstjänster till egna lösningar.